Snurrar. Ja allting snurrar.

Det är sån kaos, som en massa röster som skriker från olika håll.

Men egentligen är det helt tyst.

Försöker sova, för det känns som ända räddningen,

men är rädd, så jävla rädd.

Får inte en blund.

Tar tabletter, men jag kan fortfarande inte.

Vill att någon ska ta tag i mig, och se att allting faktiskt inte är så okej som jag säger att det är.

Se igenom mig, och se hur ont allting faktiskt gör.

Vill att allting ska bli bra. Men det blir det aldrig.

Vill att det ska gå över. Men det gör det inte..