Svart och svår 14 år.
Har hört att alla ska ha någon gräns,
när det verkligen inte funkar längre.
Jag tror precis jag passerade min gräns.
På riktigt.
För andetagen är tyngre än någonsin, och kroppen fuckar ur.
Detta får inte hända. Det måste vara en av alla mardrömmar.
Nyper mig i armen, men inser att jag fortfarande är vaken.
Faller, faller och faller.
Ta inte emot mig.
För jag förtjänar det här.
Men min gräns är nådd.
Och snälla,
jag orkar inte mer.
Kommentarer
Trackback
